allting är repriser. hejdåpuss&kramandet på svågertorp med nästantårar i ögonen, en syster och en mamma utanför fönstret och jag innanför. jag och väskorna och kajsa. bron jag inte märker att vi åker över, människorna som trängs och blänger, de icke-existerande biljettkontrollanterna och flygplatsen på andra sidan. vet hur man hittar till incheckning och checkar in, ”till paris?” ”mm” och går med mitt handbagage av varierande storlek till gaten. känner ingenting. försvarsmekanism antar jag att det skulle kallas av en del, jag kallar det helt enkelt kastrup. likgiltighetens kastrup.
flygrädslan igen.
de översminkade flygvärdinnorna igen.
den lugna landningen igen.
bagageväntan igen.
RER-tåget med konstigt luktande dragspelsspelande män igen. (men den här gången gav jag honom en euro, tyckte han bidrog till den nostalgiska stämningen)
att komma tillbaka.
igen.
stämningen/inutikänslan den här gången är dock inte direkt någon repris. jag tror det är den invanda situationen med jobbet, lägenheten och rutinerna blandat med vårluften som vårluften för att år sen som får mina två tidigare parisvärldar att krocka och bli något.. annat. min andra vår i paris. 2008-luften är mycket lättare att andas än decemberluften jag åkte ifrån. snart (eller förresten redan nu om man har en tröja på sig, säger josefin) kan man sitta på taket igen och jag LÄNGTAR efter den riktiga varma ljusa VÅREN!!
paj i ugnen och framtidsplaner i huvudet. jag har anmält mig till en distanskurs i franska på falun och ser fram emot min ”jobba tjugo timmar i veckan och plugga franska verb på taket, på valmy eller i n’importe quel (till johanna: vilken som helst) park”-framtid med guillaume som enda klasskamrat. framtiden är ljus och pajen nästan klar.
och det är ju det här med den här staden, att jag inte kan sluta älska detaljerna och momenten och faktumet att jag är här. jobbade på cojean louvre i morse och medan jag gick och torkade de blå borden med min blå trasa i min ljusblå minitröja och mörkblå förkläde var min utsikt: seine och alléen vid sidan av den, louvren och solen och turistbussar. inget ont om jägersro centers parkering men få medan-jag-torkar-bordet-utsikter slår nog min idag.
jävlar vad jag log.
och jag stannar ett tag till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så är det att bli vuxen, Maria.... 2007-luften blir 2008-luft och en viss ljusning börjar skönjas, även om julgransljus och ljusstakar packas ner till nästa jul. Likadant nästa år... Och nästa...
Livet behöver inte alltid fyllas med de stora sensationerna för att ändå vara mysigt att leva. Själv ser jag fram emot att kolonin ska vakna till och man kan börja leva där...
Ha en fin vår i Paris!
Min baby vad du är gosig. Imorgon åker jag till Thailand och snart får du ett "jag ligger på stranden och blir brun"-sms. Jag får i alla fall 2 veckor av finfint gos men du får en heeel termin! minst va?
Skicka en kommentar