det var den fredagen jag traffade lord B, frankrikes naste president

igar traffade jag en papegoya. han hette lord B (klicka for mer info), var fransk/dansk och frankrikes naste president. vi traffades pa en bar som heter "galet hjarta" fast pa franska men da pratade vi inte sa mycket for det hamnade ett antal franskman mellan som bjod pa ol och jag har aldrig pratat sa bra franska i hela mitt liv som da. en var tandlakare och gav visdomstandstips. tror jag.

det galna hjartat stangde klockan tva men papegoyan och vi hade forstas inte lust att redan bryta upp, vi hade ju inte ens hunnit bekanta oss med varandra! sa malin, frida, lord b och lord bs tva danska kompisar hans och casper eller kaspar eller nat gick till baren bredvid och samlade in underskrifter at lord b over lite rodvin och pommes frites. jag larde mig snacke dansk och pratade om livets mening och sant. pa fransk/dansk/svenska. (jag forstar franska battre an danska, det ar nu ett konstaterat faktum) lord b sallskapade pa min axel. han sa inte sa mycket men jag tror att han holl med om att religion ar overskattat och NU ar den basta tiden att leva i.

efter ganska mycket vin, valdigt manga underskrifter och extremt mycket uppmarksamhet (att ha en papegoya med i ganget ar ett partytrick som slar alla andra partytrick och raggningsknep) borjade vi ga (!!) hemat. alla var trotta utom lord b som skrek "ca va? ca va. et toi?" konstant hela vagen fran rue etienne marcel till place de clichy. sen kramades vi hejda, lade alla vara smapengar at en hemlos och kom innanfor malin och fridas dorr klockan sex. det var den fredagen jag traffade lord B, frankrikes naste president.


forra fredagen var den fredagen vi sov sju pers i min 20kvadratmeterslagenhet men det ar en annan historia. den historien handlar om fyra svenska surfare (och ja, vi kande dem sen innan. i alla fall katarina. i alla fall tva av dem) pa genomresa som missade bussen till hotellet/sin jattebil och sov pa min matta medan jag, kajsa och katarina delade pa sangen. en av dem kommenterade situationen med "det har blir JATTEBRA, det kan INTE BLI BATTRE!". det var killen som fick badrumsmattan som sang och "bordsduken" (som han kallade mitt provisoriska overkast) som tacke. nej man ska ju inte vara krasen!

sammanfattning: "HAHAHAHAHAHAHA" och "jag alskar livet".

och imorgon kommer mamma och stina och vaderleksrapporten sager arton grader och sol nasta vecka.
jag ar lycklig.

vinter?!

et je reviens au/à/whatever jules joffrin. toujours. salut.

<--- forra sondagen i parc monceau innan melodifestivalen i svenska kyrkan. men det blev vinter igen. carolin (en av alla svenskvanner, var alla franskvanner haller hus ar ett mysterium) och jag halvlovade varandra att halla kaft om det for att ni skulle fortsatta vara avundsjuka pa paris sommarvarme men vafalls, jag gillar att klaga. sjukt kallt ar det, det haglar och idag gick jag emot mina principer och tog pa mig vinterjackan igen. den tre ar gamla, fula som nu dessutom fatt ett cigaretthal i ryggen av nan javel pa nat av alla en miljon rokiga utestallen. party. nej. hatar vinter.

det som forut var nytt och wow och extas dygnet runt och helt fantastiskt blir mer och mer vardag. fantastisk vardag saklart, men anda. jag skaffar rutiner och foljer dem, langtar till helgen och nar helgen ar slut langtar jag till nasta helg. gar i skolan tolv till tva, ater panini eller baguette eller falafel, gar i skolan en timme till (varannan vecka) eller dricker kaffe eller gar langpromenad eller stadar lagenheten, diskar eller tvattar eller sjunger 20sidors-stycke av haydn med koren. och tiden gar och gar och springer och snart ar det april och dags for framtidstank. JAG VILL INTE JAG VILL INTE JAG VILL INTE!! val och jag gar inte ihop. framtiden kan val vanta nagra ar till? jag har ingen aning om vad jag vill eller inte vill eller borde gora till hosten. funderar pa att aka tillbaka hit och jobba pa café eller lunchrestaurang och lara mig franska pa riktigt. men jag vet inte. som sagt.

okej, parantes: nu dok det upp en ruta pa skrivbordet fran "serveur", alltsa internetcafésnubben som forsta gangen jag kom hit sa att jag var lik en kandis.

serveur > je t'ai deja dis que je te trouvai mignonne jolie ?
serveur > non jamais alors je te le dis tu es vraiment jolie.

tror jag maste hitta ett nytt stammisstalle. suck. men forst maste jag se honom i ogonen och fraga om jag kan fa skriva ut lite fakta om nan "pierre perret" som jag av nagon ganska oforklarlig anledning ska halla foredrag om pa fredag. far latsas som ingenting. detta liv, detta liv.

pa tal om att vara skolaktiv (ja, med foredrag och sant) skrev jag en riktig klyschdikt haromdagen. forutom att den var pa franska och rimmade sa skrev jag den dessutom pa mitt favorit- och jattefranska café vid saint martin med en grand crème som sallskap (och alice och kajsa men vi kan latsas att de inte var ar sa blir det annu battre). ackligt typiskt och helt sjukt fint. jag gillar att vara en san som jag forestallt mig att alla fransyskor ar.


en réalité
nous n'étions jamais
du même côté
du pont
le la seine
et ta vie n'était jamais
la même que la mienne
moi et toi
n'étions jamais la vérité
en réalité

nous terminions sans commencer
disions au revoir avant aimer
tu était toujours de l'autre côté
du pont
dans la vie
en réalité
nous avons toujours été séparés

mais maintenant
à l'arrivée de l'été
je ne peux pas
arrêter d'éspérer
c'est peut être maintenant
le moment de commencer
à nous trouver du même côté
et à devenir
la réalité

typ.

om mindre an tva veckor kommer lillfamiljen och JAG LANGTAR!! ser motesmomentet framfor mig, nar jag traffar dem vid operan eller gare du nord eller var det nu blir och koper carte orange och visar dem vagen till metron och vagen fran metron till mig och upp i lagenheten och.. visar mamma min lagenhet! vilken grej. "har ar mina kastruller, har ar varldens samsta kaffekokare och har ar min utsikt, vill du att jag ska handla nat speciellt till frukost?" wow, vuxet. pa tal om min lagenhet har jag haft ett till snack med lille killen och hunden och hans flickvan (mm, hunden och jag bondade, han heter cecil och ar liten och vit och skaller inte dygnet runt for att irritera mig utan bara for att saga hej). de sa att de skulle bjuda mig pa kaffe en dag. jag gillar grannar som inte ar som vissa andra grannar (inga namn namnda)!

dags att ta tag i utskriftsproblemet nu kanske. och ga evighetsuppforsbacken (jag borjar fa ont i benhinnorna) hem till mig for lite juice, knackebrod och ost-shopping och laxor innan restaurang och party pa den dar bat-klubben ikvall (en maria nummer 2 fyller ar). hoppas pa sommar imorgon.

ps. je vous aime!

det ar concorde man skymtar till hoger dar och det ar som en saga och om jag inte hade varit sa trott efter hela-natten-dans pa show case (under en bro vid floden) och friskis och tempot och livet och sant sa hade jag skrivit om det. om att det ar som en saga. jag hade kunnat skriva en bok om bara vagen hem fran nattbussen men maste springa hem och lamna min ikeapase i lagenheten innan jag ska till restaurang och ata jattemycket kott for att vaga upp alla yoghurt-och-baguette-dagar sa den dar boken far skrivas en annan gang.

la vie de "marie de la sablière" (som halvkandisens bastis dopte mig till)

den forsta mars star det i min kalender: "alice sover over, ev pga depp". eftersom hennes mamma precis akt hem och jag nyss flyttat anade vi torsdagsdepp och bestamde oss for att sla vara depp-pasar ihop och grata tillsammans. blev inte sa mycket nedstamdhet dock, blev mer storhandling och pasar uppfor trappor (se bilden) och middag och kortspel. kajsa joinade, hon var vart hopp for hon hade ingen nyss bortsprungen mamma eller lagenhet.

mitt rum, som kvallstid ar nastan paradis i etta-i-paris-matt matt, kajsa och alice.jag ater alices och min specialare: tomat&bongryta med ris och fetaost. puligt!
casino pa mitt japaska bord. eller ja, det ar val fran ikea kanske men man maste sitta pa golvet for det finns inga stolar och hade det funnits stolar ar bordet anda for lagt. men ja, det har sin charm, som sanna skulle sagt! nagot som ocksa har sin charm ar min utsikt. love it. synd att ingenting i den har staden riktigt gar att fa med pa bild, speciellt inte med min kamera, i morker, med mig som fotograf. men ni kan val tanka er, man ser tills det inte gar att se mer for ogat inte orkar se langre bort. ratt fint.
mitt rum lite tidigare pa kvallen. om man sitter i sangen ser man ut genom fonstret via jattespegeln som ar en jattebyra. koket ar dar bakom nanstans men sa litet att det knappt ar vart att dokumentera. toan.. finns inte. som sagt. (parantes: efter forfest hos katarina, innan trival café (utan musslor den har gangen) och truskel blev vi sahar radda for en affisch pa metron. jag tror dock kajsa tittar pa nan reklam for blood diamond med en halvnaken leo di caprio el liknande, istallet for den dar andra)

en av alla dagarna nar vi kopt kaffe pa columbus och gick i marais och langs floden (bilderna) och alskade livet men mest varandra..





ar vi? pa riktigt? shit.

pa metron och utanfor. nar man val kommit uppfor de 114 trappstegen ar det nog en av de finaste stationerna i hela paris. men sa ar jag ocksa nastan kand for att tycka "finaste nansin!!" om manga saker..

ps. om det kanns sahar nostalgiskt for mig att hoppa av en station tidigare pa vag hem fran skolan, ga langs jules joffrins gator, forbi frukthandlaren, SFR-kontoret (hatar SFR) och in i gamla vanliga internetcafét for old times sake och kopa nytt 10timmarskort (egentligen inte for old times sake utan mest for att det ar billigt och bast har) hur kommer det da kannas for mamma nar hon aker tillbaka till sundsvall efter 40 ar?

morgonmetron, franska kändisar, friskis&svettis med mera

sitter i alices rum i förorten med svensk dator i knät. haft en galen helg. en fredag som började med pub och truskel och avslutades (några timmar och ett x antal franska samtal av varierande kvalitet senare) vid en taxiskylt utan taxibilar. efter ca 45 minuter gick jag fram till lillkillen framför och frågade (också på franska, mitt-i-natten-fanskan är den bästa) om vi inte kunde dela bil. och det hade vi förstås kunnat om det funnits några. det gjorde det inte så han sa "vi går till min brors café" och eftersom kajsa och jag ändå inte hade något bättre för oss brydde vi oss inte om att tala om för killen att klockan var fem och hans brors café nog var stängt. det var stängt. och vi hade gett upp våra försök att hitta taxi för längesen och inväntade stället första morgonmetron tillsammans med varsin twix och några tanter påväg till jobbet. somnade klockan sju och vaknade på eftermiddagen nångång.

och en lördag på pop in med politiska diskussioner (eller.. jag antar att vi försökte) med två franska killar som visade sig spela i nåt relativt känt parisband (vi såg bild i tidningen idag). livet som paristjej alltså, glamoröst yes indeed. alice och kajsa sov över i min säng som lutar in mot mitten så vi sov på fel håll med benen utanför. vaknade med kramp i båda vaderna och värk i ryggen. rätt lycklig.

gick långpromenad i marais, åt falafel (femte sen jag kom hit om jag räknat rätt) och drack dyrt kaffe vid floden. kollade upp tildas cafétips och lätt att vi ska dit!

sen var jag på friskis&svettis (jag vet fortfarande inte hur man uttalar det på franska) baspass vid moulin rouge med katarina. jag är sjuk i huvudet.

nu, efter kinamat och "tjenare kungen", har jag ont i rumpan av hårt golv och för många trappor. för att komma till min lägenhet måste man först gå 114 trappsteg upp från metron (det står en skylt: "attention, 114 marches!" eller hur man nu skriver), sen två trappor upp från metroutgången, sen två trappor upp till min gata, sen 6 trappor upp till min lägenhet. akta er för mina lårmuskler när jag kommer hem, i tell you.

förresten har lägenheten och jag blivit vänner. och vänner kan faktiskt var lika bra som kärlekar så jag sörjer inte lika mycket längre. har träffat killen jag delar toa med när jag knackade på för att låna konservöppnare, han var kort och stammade och verkade snäll. och han fäller ner toalocket. ska lägga upp foton snart. inte på honom alltså, utan på lägenheten och antagligen några på mig med för alices hade ofrivillig fotosession med mig idag, både vid seine, i metron och utanför metron.

jag tänker på er och saknar.
ibland jättemycket.
ibland alldeles för jättemycket.
men sen tänker jag att nu har jag bara tre månader kvar i staden som är världens bästa och jag ska älska dem så intensivt det går istället för att tänka så mycket på allt annat. jag har ett helt LIV med er när jag kommer tillbaka! ju!

tack för att ni läser och skriver och bryr er och sånt. tänker inte be om ursäkt för mitt "jag min mig mitt" eller för att det verkar som jag vill vinna nånslags jag-lever-världens-bästa-liv-tävling när jag skriver här, även om det känns lockande att be om ursäkt för just det där. säger godnatt istället. godnatt och ni är bäst och det är paris också.

puss!

ps. nya adressen:

maria sandström
9bis rue paul feval
75018 paris
france

long time no see och nu ar jag nastan hemlos

hade det inte varit for att det sitter skumma franska typer och tittar pa mig hade jag storgratit. det ar ganska skont att det sitter skumma franska typer och tittar pa mig for jag kanner att jag storgratit sa det racker de senaste dagarna. for en kvart sen satt jag pa golvet i hallen i en kliniskt ren (nja men nastan) lagenhet och skrev avskedsbrev. satt pa golvet i varldens mest perfekta tvaa, grat och skrev avskedsbrev innan jag laste dorren for sista gangen och lamnade brevet och nyckarna i postboxen. klumpen i magen = enorm.

har fatt byta ner mig rejalt till en etta med toalett, delad med jagvetintevem, i korridoren och duschkabin mitt i rummet med skarm for. litet, blatt och morkbrunt istallet for rott, gront och vitt som i den andra. ingen karlek vid forsta ogonkastet direkt och jag som blivit bortskamd med paradis kanner mig hemlos. inget billigt och skitbra internetcafé precis bredvid, ingen amelie fran montmartre i lagenheten mitt emot, inget monoprix och dessutom ar min nya metrostation "lamarck" kand for sina en miljon trappsteg (eller 102 var det visst nan som sa). men jag vet att jag maste forsoka tanka pa andra saker, utsikten till exempel eller bright eyes-planschen over sangen. benmusklerna jag kommer fa. paris. jag bor ju faktiskt i paris.

det ar mars nu och jag har varit har i en manad. jag kanner mig fortfarande liten, gar fortfarande vilse i metron ibland (idag tog jag tillexempel tolvan at fel hall och fick byta vid pigalle) och jag har inte gjort halften av sakerna jag vill gora. paris ar sa STORT och mycket!

sen sist har jag haft besok. jag och loke (och alice for det mesta) har gjort turistiga saker och oturistiga saker, haft kul och haft trakigt och haft SKITKUL! gick vid champs elysée och triumfbagen och nattpromenad vid upplysta louvren och pont neuf, akte upp i eiffeltornet och fick svindel, drack vin, at pizza, at pa restaurang (for forsta gangen sen jag kom hit, liksom VA!?), gick pa bio (se blood diamond, i tell you!), svettdansade pa pop in, stod vid sacre coeur mitt i natten och fattade inte att det var sant, gick vilse i marais i jakt pa falafelgatan, hittade falafelgatan, at falafel, halvsolade i parken fast med jackor pa for det var kallt, drack svenskt kaffe pa svenska kafet, akte metro, var pa hogmassa (fast det visade sig att det inte var min kor som skulle sjunga sa sjong jag anda, med katarina och tanterna, tre sanger jag aldrig nansin hort forut. loke var lagom road), at ackliga baguetter, sov och spelade kort. jattemycket kort. och en vecka gick fortare an alla andra veckor tillsammans och sen var det hejda vid gare du nord och lagenheten (min alskade alskade, JAG SAKNAR DEN REDAN!!) har aldrig kants sa tom som nar jag kom hem efter phonetique-lektionen (svenskfranska ja..) den dagen.

pa tal om fonetik ar min larare livsfarlig! fonetik gar alltsa ut pa att lara sig uttala detta sprak som jag under den har manaden har insett ar sjukt mycket krangligare an jag trott. HERREMINSKAPARE typ. tanten ar i 200kilosklassen och vralar nar vi inte forstar hennes pilar och streck och ringar och prickar i olika farger over tavlan. skrattar och ler pa ett sant dar laskigt ironiskt satt att man far ont i magen. som tur ar har vi bara fonetik en timme om dagen varannan vecka och ska jag tanka positivt (jag ska ju det sa vi val) sa blir min vanliga tva-timmar-om-dagen-grammatiklarare sjukt bra i jamforelse. och det ar bra. ju.

(parantes: jag fick nyss 15 gratisminuter av fina internetkillen UTAN att han visste att det kanske ar sista gangen jag ar har. VARFOR MASTE JAG FLYTTA HARIFRAN??!!)

en morgon forra veckan satt det en post-itlapp pa min postlada. "maria, vous avez un colis dans la grande boite aux lettres..." osv. bara en san sak, att hitta en postitlapp pa sin brevlada dar det star pa franska att man har ett paket i en annan lada, undertecknat "elinas van", vem nu det ar. i la grande boite aux lettres fanns det finaste paket jag nansin fatt tror jag, fullt med hjartan och karleksforklaringar. och inuti fanns precis det jag behovde just da; marabouchoklad, djungelvral, zootabletter, pennskrin med fargpennor, tips pa utestallen i paris, foto pa kusin tilda och ett brev. tilda, i love you. alltsa verkligen LOVE YOU!

hemma kanns sa langt bort. nar jag gatt omkring i min tvaa de senaste dagarna, plockat, stadat, diskat och packat har jag bara onskat att jag kunde ta forsta basta flyg hem (ja, sana perioder kommer). hem till kb och inkonst och en kvarts cykelvag till stan och forfester med tilda, johanna, kajsa, linn, ER, till tvn och lost och mamma och mammas mat och stina och katterna och mitt rum med min sang och mina saker, fika pa simrishamnsgatan, billiga saker och den dar TRYGGHETEN. typ hora folk prata svenska pa bussen.
jag saknar er, hemmamanniskorna i hemmalivet.

dags att ga. dags att leta upp narmaste mataffar och kopa nodvandigheter. dags att ga "hem". dags att skarpa sig, maria!

jag skarper mig nu och gar hem till min etta tva gator fran sacre coeur med utsikt over halva stan. skarper mig och forbereder kvartettmiddag och filmkvall och fortsatter mitt liv som parisbo. fortfarande pa riktigt.