five hundred twenty five thousand six hundred minutes
two hundred twenty five thousand moments so dear
och jag tar gatan uppåt istället för hemåt för staden är MIN överallt och jardin luxembourg är annorlunda på hösten, med löven, med ljuset och solen precis över träden, alldeles sådär långt ner som bara under näst sista årstiden och jag har vinterskor och klänning och halsduk flera varv och fingervantar och fryser och är röd om kinderna men går i flera timmar för benen vill inte sluta gå och det vill inte jag heller.
five hundred twenty five thousand six hundred minutes
how do you measure a year in a life?
paris är ingenting på två eller fem eller många mot vad paris är när jag är ensam. jag liksom känsloöversvämmar över seine, ingenting som fastnar på fotografi men i mina ögon där och då finns det ingenting i världen som möjligt kan vara vackrare. än det jag ser. än situationen jag är mitt i. alldeles själv med ett kaoshjärta som slår läskigt hårt mot insidan av bröstet. går planlöst och hittar andningssvårighetsfragment överallt. smågator och butiker med kinesiska små plånböcker och vattenpölar och pont neuf och eiffeltornet nånstans bakom husen till vänster och resten till höger och bakom och framför. och löven hela tiden. lilla lilla hjärtat. aj lilla lilla hjärtat.
how about love?
how about love?
measure in love
seasons of love
och då vet jag vad jag gör här och då vet jag att ingenting kan passa som vi passar som jag passar här och att inget lever som jag lever här även om jag bara sitter still och andas och andas och andas och varje liten muskel i lungorna gör ont när jag andas och hjärtat är liksom i vägen eller för litet eller i alla fall får allt som vill få plats där inne då inte plats.
five hundred twenty five thousand six hundred minutes
five hundred twenty five thousand moments so dear
mina gator och mina steg på dem, tusentals, och det ohanterbart perfekta i situationerna och ögonblicken och just nu:en och så den där detaljen att
jag aldrig har varit så mycket som jag är nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Miamaria! Du är underbar -JAG ÄLSKAR DIG OCH DINA DETALJER! Je témbrasse, tante B
Vad fint att du har det så fint....
/ Pappa
goldie. ser framför mig hur du och ditt lilla hjärta famlar runt på gatorna. runt husen. över floden. och hur det gör ont i dig för att allt är..så mkt. så vackert. som det gjorde ont i mig. jag vet. känner något liknande för göteborg. liknande fast helt annorlunda. men lika mkt. je t'aime torsk. och parisparisparis. hälsa kajs och resten från mig. kmr ni hem över jul? för isf måste vi ha en kvartettreunion tycker jag. uppdatera varandra. bara vara med varandra lite. åh det är så gjutet. hur alla känner att dom hamnat rätt. ni där. katta i lund. jag här. men saknar er mes filles. din torsk.
Din kärlek till Paris är så överväldigande att jag är säker på, att om någon skulle dela ut städer och andra vackra platser så skulle Paris med självklarhet bli DIN, bara Din- bara sättet Du kan beskriva det på.....!
Kram från Skåne,
Anna
Skicka en kommentar