numéro de sécurité sociale

jag har inte riktigt förstått att det här inte fortfarande är de första fyra månaderna av besök utan att jag faktiskt BOR här och till exempel borde ha ett numéro de sécurité sociale. tracy från murphys house ringde igår och sa att jag fått jobbet men ringde idag igen och sa att om jag inte skaffar ett sécurité sociale-nummer kan hon inte anställa mig. har alltså ägnat den senaste timmen åt att desperat googla information om hur en utlänning (som dessutom inte har något hyreskontrakt(!)) gör för att skaffa ett carte vitale och jag blir betydligt mer avskräckt än klokare. har nästan gett upp innan jag börjat och inser att lekstugan är slut och här är verkligheten. åh cojean-fiskdammen som tog så väl hand om alla låtsasimmigranter som inget visste om världen eller det byråkratiska systemet, jag saknar den!

jag är trött på att vara utlänning. jag är trött på att fast jag knappt går utanför dörren längre (jag är sorglig, jag är det) ska saker alltid krångla. när jag bestämmer mig för att komma tillbaks till sverige för en längre tid ska jag inte göra något annat än njuta av hur enkelt allting är.

och om jag inte får pub-jobbet på grund av obefintligt försäkringsnummer accepterar jag min enda plats i det här landet och tar på mig den ljusblå tröjan igen.