det som borjade som en sorgens dag slutade med tarar i ogonen fast pa det fina sattet

idag har jag tvattat. det gick INTE bra. jag och alice hade gjort matsack som vi satt och smulade over byxorna medan vi tittade pa nar tvatten snurrade runt runt runt i de hoppande maskinerna i tvatteriet. nar kladerna kom ut var de storlek bebis. jag ville grata. sa att det ar en sorgens dag idag. jag behover en ny garderob. sorgens dag.

efter att ha torktumlat kladerna annu mindre (det kunde liksom anda inte bli varre och orka ta hem blota klader) tog jag mig i kragen och tankte att ar det nanstans man ska sakffa ny garderob sa ar det ju anda har!

sen blev det var. som i arstiden alltsa. vi gick utan jackor med uppkavlade armar och skrattskrek av varkanslospatt pavag till metron. kopte falafel i marais satte oss i place des vosges och at upp dem. det kryllade av folk men pa ett fint satt som inte alls var som malmofestivalen pa nagat vis trots att jag jamforde med det. gick i second handaffarer (jag forsoker tycka om det men jag gillar det inte alls. det ar forbjudet att saga, men vafalls) och efter nagra timmar av "aaah, jag fattar inte att det ar sant"ande fattade vi annu mindre att det var sant for da satt vi plotsligt pa en bank vid seine och at muffins och drack kaffe. under solnedgangen. det ar har det blir ackligt och egentligen hatar jag att skriva meningar med ordet solnedgang och ackelromantiska saker i men idag var det sa fint att jag hade tarar i ogonen och da maste det berattas. trots ackelvarning.

gick armkrok forbi turistkvarteren, kande oss som turister men anda inte, langtade tills mammorna kommer hit sa vi kan ga pa alla de dar restaurangerna som kostar lite mer an vad var budget tillater. promenerade till louvren och genom louvre-garden och skrattade och nastangrat och kramades och tog bussen hem. idag var det ingen kissman pa bussen som igar. tur. kissman pa bussen ar ingen hit.

efter bade falafel och muffins bestamde vi oss for att dissa restaurangplanerna. det blir stekt ris istallet. och imorgon ska jag ha min forsta forelasning. snalla varen, ta aldrig slut!

min dag som parisbo pa riktigt

jag kan nastan inte halla mig for skratt nar jag tanker pa idag. inte for att det har hant sa mycket fantastiskt roliga saker utan for att jag varit parisbo pa riktigt. pa riktigt riktigt!

stallde klockan pa nio for jag har bestamt mig for att inte sova mer an atta timmar. at müsli med mjolk (det ar standard for det finns liksom ingen storyoghurt och det blir sa smatt med de sma, dessutom ar de mer efterratt) och gick till posten. lyckades knaggla fram, utan ett enda engelskt ord, att ett bankbrev har forsvunnit eftersom jag glomt skriva mitt namn pa min boite aux lettres. de hade forstas inte mitt forsvunna brev sa jag gick till banken istallet och lyckades knaggla fram samma sak. far nytt brev med bankkortskod om fyra dagar.

stolt gick jag ut fran banken och tankte att jag, eftersom det var stralande sol och lang tid till skolan borjade, skulle ta bussen istallet for metron. tog bussen till gare de l'est, intryckt mellan diverse svettluktande fransman och skrikande ungar, bytte till metron och kom upp ur ett hal vid notre dame. gick runt en stund och tittade pa turister som tittade pa turistiga saker. kande mig cool. tankte "jag bor har" och fotade INTE notre dame aven om det kandes frestande. fotade nagra duvor bara, och nagra turister som fragade, pa jatteamerikansk franska, om jag kunde "prend une photo" med deras kamera. satte mig pa en bank pa en bro over seine som hette "petit pont" (lilla bron) och laste en text jag har i laxa till imorgon. pekade ut vagen till centre pompidou at en vilsen engelsman utan jacka som hade missat sitt flyg hem. gick till skolan och larde mig grammatik och mer grammatik.

efter skolan gjorde jag en san grej jag aldrig trodde att jag skulle gora men som jag tankt att jag ska gora anda sen jag kom hit. jag och min vaska fullproppad med skolbocker, frukt och vatten, tog metron till republique och promenerade samma vag som alice, katarina och kajsa gick i lordags. langst bort langs saint martin-floden lag ett jattefranskt café som jag gick in pa, bestallde en grand crème (kaffe latte typ), satte mig i ett horn vid ett fonster och satt dar och gjorde laxor i tva timmar. folk kom och gick. folk rokte inomhus. drack vin fast det var mitt pa dagen. servitrisen sopade tragolvet lite, jag svarade "non merci, c'est bien" sa franskt jag bara kunde nar hon fragade om jag vill ha nagot mer, och hade det inte varit for den svensk-franska ordlistan som lag pa mitt lilla bord hade jag nastan passat in! nar jag var den enda kvar och magen skrek av hunger tyckte jag att det var dags att ga sa jag gick.

tog bussen fran omradet man verkligen vill hanga i till omradet nagra kvarter bort som man verkligen INTE vill hanga i. barbès rochechouart. hamnande bland skrikade, visslande hoper av ghettofolk (inte sa snalla som ghettokenny, riktiga ghetto, sana farliga!) och rymde in i lagprisaffaren (typ marknaden pa smedjegatan-priser) tati och kopte kassa stearinljus som inte passade i vinflaskorna och som inte rann sadar snyggt nerfor flaskhalsen heller. fick sittplats pa bussen hem. gick in i narbutiken och kopte en paprika och en brieost, gick in i boulangeriet och kopte en baguette som jag holl snyggt i ena handen medan jag gjorde den obligatoriska franska smyg-atningen med den andra. det var da jag nastan inte kunde halla mig for skratt. seriost, hur mer parisbo kan man bli?! gick de langa fyra trapporna upp, tande de kassa ljusen och tittade lite pa rosen jag fick (alla fick) pa ett café igar for det var saint valentin. lagade acklig mat och kollade pa dubbat sjunde himlen. tror simon camden hade varit stygg igen men jag vet inte sakert.

idag har jag nog inte sagt ett enda ord pa svenska.
tur jag ska traffa kvartetten ikvall, annars kanske jag hade glomt hur man gor! nar man pratar svenska alltsa.

har en lang text om att vara mitt emellan "allt ar nytt" och "det ar vardag" som jag hade tankt skriva pa bloggen idag men sen visade det ju sig att jag fick viktigare saker att skriva om. jag vill inte verka battre an vad jag ar eller sa, men alltsa idag har jag varit ratt bra! bara en san sak som att jag kan gora allt det jag har gjort idag alldeles sjalv.. bara en san sak. jag tror att jag ar pavag att bli lite stor, mamma.

il y a du vent et il pleut et je crois que je suis un peu triste

idag ar forsta dagen pa valdigt manga dagar som jag inte ar omringad av alicar, katarinor eller kajsor eller andra typer som gjort mig o-ensam dygnen runt. kanns konstigt. lite ensamt. sa jag tar fram min usb-grej och laddar in foton for att paminna mig sjalv om att jag alskar mitt liv och staden jag bor i (jag bor har, det forsoker jag inse varje dag. gar sadar.) och sakerna jag gor.

alskar att dricka vin i min lagenhet och dansa till justin timberlakes my love och sexy back, dansa pa triptyque hela natten lang efterat, sova tills jag vaknar och vaknar till varm baguette-frukost med kvartetten. ga langpromenad langs kanalen saint martin och "aaah"-lyckosucka i varje litet horn, langta till varen.

och en vardag som idag, vakna bredvid en halvsnarkande alice, ga till skolan (upp i metron saint michel, forbi notre dame, shakespeare-bokhandeln och turistbutikerna) och lara sig franska verb, ga hem och lara mig fler franska verb och laga mat. jag kan laga mat, jag kan laga mat! idag stekte jag till exempel korv och potatis och agg och sant. var stolt. at yoghurtefterratt som beloning.

jag ska sluta saga att veckorna kanns som manader och sant, ska bara saga det EN gang till. det kanns som flera manader sen jag var hemma och hemma kanns som andra sidan jorden och ja, jag saknar er. kanalerna och bokhandlarna och boutiquerna och baguetterna och fransmannen och klubbarna med stort K och husen med de franska balkongerna och lagenheten med utsikten och "paris, je t'aime" allt det dar i sin ara men idag ar en hemlangtedag, och ikvall kommer bli en hemlangtekvall. det blaser och det regnar och jag saknar tv med subtitle.

skriver jag mer blir det sentimentalt och over gransen. da ar det battre med foton och ett "i love you, hemma".

alice balanserar vid kanalen. det kanske inte syns pa bilderna (de ser nastan host ut, jag vet)men alltsa- VARKANSLAN!!
lite spontankarlek av katarina pa trappan upp till min nasta lagenhet. sacre coeur ligger dar upp till vanster.
efter lordagspromenaden lagade vi baconpastasas i min tekanna. sen rensade vi faten. verkligen rensade faten (och tekannan).
och i torsdags tog vi RER-tag till alice och at finmiddag i hennes finlagenhet och tittade pa "festival". 20 minuter innan den var slut insag vi att sista taget gick om tio minuter och var tvugna att kuta. tur att det inte var typ babel vi sag.

ps till pappa: tandvarken gick over men idag tror jag fantamig den ar tillbaka igen. ska hem och ta hand om den med mitt super-gel. och nej, folk har har inte lart sig hur man plockar upp sitt (eller ja, hundarnas) bajs men jag har lart mig sicksacka mellan korvarna och har peppar peppar ta i tra inte haft en enda under skorna. du kan nog alltsa trots allt vaga dig hit!

centre pompidou och falafel och sant

star inne pa centre pompidou och internetar gratuit. bara en san sak liksom! magen later lite mystiskt efter en 4 eurosfalafel fran marais, som inte ar ett dugg som de malmoitiska tiokronorsfalaflarna utanfor petriskolan. fel brod och fel grejer i (ingen feferoni och massa rodkal och trams) men manga bullar sa jag klagar inte. efter att ha skaffat franskt bankkonto pa banque populaire och gatt forsta skoldagen med en miljon asiater, nagra ryssar och amerikaner som later som jagvetintevad nar de forsoker prata franska kande jag: energi, ja tack!

lararen var en uppsminkad fansyska med rosa sjal och gron ogonskugga som pratade sa tydligt att jag forstod precis allt hon sa. henne ska jag nog sta ut med 2 timmar per dag som den delen av kursen ar! pratade med en kines som satt bredvid mig och till och med nar hon sa nat pa engelska svarade jag pa franska! pluspoang, anda!

tog alice och katarina pa en tur runt montmartre efter bankfixande i morse och pekade ut min nasta lagenhet (ja pappa jag ska ta lagenheten, trots att madamen och jag har relativt stora svarigheter att forsta varandra, hon sager mest "yes yes" till allt jag fragar, jag hoppas att hennes "yes" om att det fanns toalett var ett riktigt yes och inte bara ett jag-forstar-inte-vad-du-sager-men-jag-sager-ja-for-att-inte-verka-oartig-yes). insag vilket stalle jag kommer bo pa. insag att okej, jag bor hogst upp pa en kulle med sacre coeur som granne och hela paris som utsikt fran mitt fonster. skitsamma om den inte kan mata sig med den karlek till lagenhet jag bor i nu och skitsamma om det ar litet och primitivt, okej, JAG BOR I VARLDENS FINASTE STAD I VARLDENS FINASTE OMRADE och det gor inte ni men ni ar valkomna att halsa pa! jag ar, med bland annat alices hjalp, pa god vag att lara mig hitta guldkornsbarerna vid bastille och republique och de finaste parkerna att picknicka i (vi planerar redan infor varen, jordgubbar och filtar i parc monceau) och jag lovar att visa er!

igar hittade vi ett studenthak dar man om man kopte dricka (50 cl ol for 3 euro) fick en tallrik musslor och pommes pa kopet. jag har aldrig atit musslor forut men tankte att gratis alltid ar gott och at upp alltihop. utom skalen forstas. och skal fanns det nastan mest av. den baren var i alla fall ett stalle vart att pricka ut pa kartan nu nar mitt nya liv som "jag ska INTE spendera 3000 kronor i veckan"-tjej borjar. en annan blivande kartprick ar centre pompidou dar min gratistid ar pa vag att rinna ut.

ska hem och koka kaffe nu.
kanske diska lite, kanske kopa lite nya smayoghurtar.
ikvall blir jag och kajsa bjudna pa middag hos masterkocken (nummer tva efter mig dara) alice och sen ar det redan fredag. LIVET ALLTSA!

ta hand om er, alsklingar och alla ni andra.
bisous!

sahar fint ar det, det ar det!

kajsa och alice i marais, omradet som tilda baskrev som "mysiga restauranger, barer, cafeer, judar och bogar." skitmysigt helt enkelt. nu ska jag infact dit och ata middag! à bientôt!

inte direkt en vanlig vecka

jag har alltsa bott har i en vecka nu, den langsta veckan i hela mitt liv. forstas inte lang pa det dar gud-det-hander-inget-tiden-gar-sa-langsamt-sattet utan det andra, motsatta. hemma kanns sa langt borta att jag inte forstar att jag inte alltid varit har samtidigt som jag fortfarande kanner mig som en forvirrad svensk i franska staden. sen forra mandagen har jag:

• handlat mat till mitt kylskap cirka 6 ganger
• tomt soporna 1 gang
• diskat cirka 11
• sovit borta 1 natt
• haft folk oversovande 2 natter
• varit ute 3 ganger (i lordags till exempel da kvallen borjade med 10 tjejer i mitt vardagsrum, fortsatte med en javla massa metroakning till show case som visade sig for dyrt och fancy och slutade med brasiliansk dans (vi forsokte i alla fall) pa brasiliansk klubb och nutella-crêpe, istallet for stippes, efterat och tillslut sov alice och kajsa over i min baddsoffa)
• gatt pa bio 2 ganger (2 olika biografer)
• atit 6 baguetter (skojar inte, tyvarr. den har veckan har jag baguetteforbud)
• gatt pa 1 museum
• varit vid sacre coeur 2 ganger
• akt metro cirka 2000 ganger
• gratit 1 gang
• langtat hem 1 gang (samma gang)
• varit pa 1 lagenhetsvisning (jag veet, johanna och kajsa och alla andra att jag borde fatt behalla min lagenhet men det far jag inte och det ar angest for vi ar kara. ju)
• handlat 2 saker pa sephora
• tittat pa minst 3 olika franska versioner av "ordjakten".
  

forutom det var jag haft visdomstandvark. jattemycket visdomstandvark. och fikat pa ameilies cafe (bilden), atit nattmat pa mc donalds, sett triumfbagen by night (bilden dar nere) och gatt promenad genom hela paris (forbi operan, louvren, over seine, genom jardin luxembourg) med katarina och insett att jag aldrig kommer kunna aka harifran. alice och jag pratade om det nar vi gick mot metron jules joffrin fran mig efter att vi atit lunch och somnat i soffan till bright eyes, pratade om att man skaffar en annan varld att leva i har och hur fort man anpassar sig till den varlden och alskar den. relationerna ar sa annorlunda har ocksa. sa intensiva. inte desperata men man liksom litegrann skriker efter narhet och umgange. det blir sa ensamt att vara ensam har, ensamt pa ett mycket ensammare satt an hemma sa jag undviker det sa gott det gar.

men det ar inte bara for att slippa behova vara ensam med dubbade amerikanska haxprogram som enda bakgrundsljud som jag hanger med mitt pariscrew, SAKLART! de ar varldens basta, hade inte kunnat fa finare mentorer! utan dem hade den dar punkten om hemlangtan inte varit sa kort.

och pa tal om hemma hade jag fatt tva brev nar jag oppnade min postlada i morse. studsade upp och ner och kunde inte vanta med att lasa sa jag laste dem gaende till metron. tankte pa vilka fina manniskor jag har dar hemma. jag maste vara varldens lyckligast lottade. om bara visdomstandvarken gick over alltsa.

sacre coeur en onsdag klockan 03.10

i ett gatlampsupplyst place de la republique stod jag och alice och vantade pa nattbussen klockan nastan tva och nar den kom gjorde folks "ah, det ar bara att trycka in sig, ingen betalar" att jag bara tryckte in mig och inte betalade. kom vakter. forstas. hjartklappning. visade mitt carte orange som inte borjar galla forran idag och hon sa "parfait madame" och gick vidare, gav boter till var och varannan. har nanslags angel med mig och den dar angeln stannade kvar hela aventyrsresan hem till rue des cloÿs.

av bussen pa pigalle, upp med alice diskreta karta och ser att allt bara ar smagatsmyller. borjar ga uppat sicksack for det ar uppat vi ska. gommer oss under luvor och halsdukar for att inte vara magneter med vara svenska blonda har. gommer oss bakom bilar och tittar i kartan, fnissar. vagar egentligen inte det vi gor men gor det anda och inser tillslut att vi lamnat det slumliknande bakom oss och ar nastan hogst uppe pa kullen bland svindyra lagenheter och vespor. det finns ingenting med den delen av montmartre som paminner om malmo. hoga, gamla, utsmyckade vita hus, franska balkonger, fonsterluckor och trappor. ah trapporna! det var sa fint att jag ville skratta rakt ut.
plotsligt ar vi bara dar, vid sacre coeur. alldeles alldeles ensamma vid sacre coeur en onsdagsnatt klockan tio over 3. haller varandra i handerna, lutar oss mot racket och tappar andan. ser hela upplysta paris under oss, lite gomt under dimman men anda. stannar en stund och ar bara alldeles tysta innan vi fortsatter uppat, hemat nerfor trappor, in

i grander.

ater nudlar pa mitt sovrumsgolv och lyssnar pa regina spektor.

tanker att ingen kan forsta som inte var dar.

tanker att jag var dar men forstar inte anda.